Hur nordiska kommuner satsar på e-sport – och varför vissa tvekar

Varför e-sport är en framtidsfråga för nordiska kommuner

Nordiska kommuner står inför ett vägskäl – satsa på e-sport och dra nytta av dess ekonomiska och sociala potential, eller tveka och riskera att hamna på efterkälken.

E-sport är inte längre en hobby som förknippas med sömnlösa nätter, burkar med energidryck och tonåringar som skriker i headset. Det är en industri värd miljarder – en arena där skickliga spelare tävlar om prispengar, sponsorer strömmar in, och kommuner börjar inse att det finns en framtid här.

Vissa städer satsar stenhårt. De bygger e-sportcenter, organiserar turneringar och ser gaming som en naturlig del av sina ungdomssatsningar. Andra? De tvekar. Inte helt övertygade om att det här är något de bör lägga skattepengar på.

Om det finns en stad i Norden som verkligen gått all in på e-sport, så är det Malmö. 2022 slog dörrarna upp till Play’r E-sportcenter på Mobilia – en massiv anläggning på 1 200 kvadratmeter, fullmatad med 200 gamingdatorer, en toppmodern arena och VIP-rum för de som vill tävla på en högre nivå.

Det är inte bara ett av de största e-sportcentrumen i Europa, det är också en magnet för både nybörjare och erfarna spelare.

För att Malmö har förstått något som andra kommuner fortfarande famlar efter – e-sport är mer än bara spel. Det är en kultur, en mötesplats, en språngbräda för unga som vill utveckla digitala färdigheter. Malmö E-sport, en av de drivande föreningarna i staden, har länge jobbat för att kommunen ska se gaming som en del av ungdomsverksamheten. 

På andra sidan Öresund händer något liknande. Oslo har också börjat bygga upp en seriös e-sportscen. Kommunen har satsat på e-sportcenter, och flera skolor har börjat inkludera gaming i sina fritidsaktiviteter.

Men de nöjer sig inte där. Staden har också lanserat projekt där gaming kopplas till utbildning. I klassrummen används spel för att utveckla elevernas tekniska och sociala färdigheter.

Ett av de mest uppmärksammade initiativen är House of Nerds – en gaminghubb där unga kan träna, tävla och få professionell coaching. Här ser man e-sport inte bara som en hobby, utan som en väg in i framtida karriärer inom IT, design och digital utveckling.

E-sport är inte bara en ungdomstrend – det är en miljardindustri som bara växer. Prognoser visar att den globala marknaden kommer att dra in över 3 miljarder dollar redan 2025.

Och kommuner som fattar detta? De kan räkna med en ekonomisk boost. Malmö har redan börjat skörda frukterna av sin satsning genom att locka internationella turneringar. Med det följer turism, hotellbokningar, fullsatta restauranger och en rejäl skjuts för det lokala näringslivet.

E-sport skapar också jobb. Coacher, eventarrangörer, streamers, speldesigners – listan över yrken kopplade till gaming blir bara längre. I Danmark har flera kommuner börjat samarbeta med techföretag för att skapa utbildningar som leder direkt till jobb inom branschen.

E-sport är inte en trend. Det är en industri. Och frågan är – hur länge har kommuner råd att stå vid sidlinjen och tveka?

Trots alla framgångshistorier är många kommuner fortfarande skeptiska. En vanlig invändning? Pengarna. Att bygga ett e-sportcenter eller starta ett gaming-program kostar, och vissa beslutsfattare är osäkra på om det är en hållbar investering.

Sedan har vi den kulturella faktorn. För vissa politiker är gaming fortfarande något ”barn gör i källaren”, snarare än en seriös verksamhet. De ser inte e-sport som en del av ungdomskulturen på samma sätt som traditionell idrott. Och så finns det förstås oro kring skärmtid och hälsoeffekter – en debatt som inte ser ut att försvinna i första taget.

För att fler kommuner ska börja investera i e-sport krävs framför allt kunskap. Många beslutsfattare vet helt enkelt för lite om ämnet. De ser inte potentialen och är därför tveksamma. 

Här kan förebilder som Malmö och Oslo spela en viktig roll – genom att visa konkreta resultat och ekonomiska fördelar kan de inspirera andra att följa efter.

Det handlar också om att samarbeta med näringslivet. Om kommuner kan knyta kontakter med e-sportorganisationer, techföretag och skolor, blir det lättare att bygga hållbara projekt.

Slutligen behöver vi en attitydförändring. E-sport är här för att stanna. Frågan är inte om kommuner ska investera – utan hur snabbt de kan anpassa sig till framtiden.