Esporten har vuxit explosionsartat och är sedan en tid tillbaka erkänd som en officiell idrott av Riksidrottsförbundet. Sverige har länge varit ett ledande land inom esporten, särskilt i spel som CS2. Trots detta visar ekonomiska siffror från flera av Sveriges största e-sportaktörer en dyster verklighet. Branschen står inför betydande utmaningar, med konkurser, nedstängningar och lag som tvingas fatta svåra beslut.
Space stänger och plattformar kämpar
Ett tydligt exempel på krisen är nedstängningen av gamingcentret Space i Stockholm tidigare i år. Efter en förlust på 199 miljoner kronor tvingades de stänga. Likaså har plattformen G-Loot, numera Stryda, kämpat med ekonomiska problem. Med en omsättning på 10,4 miljoner kronor 2022 och en förlust på 112,6 miljoner kronor har bolaget haft svårt att nå sina mål om att skapa en hållbar plattform för den som vill utöva esport.
Det finns ljuspunkter också
Ninjas in Pyjamas (NIP), Sveriges största e-sportlag, har också haft ett tufft decennium i Counter-Strike. Kritik har riktats mot lagets strategi, bland annat för att ha övergett en helsvensk uppställning och för svaga resultat.
Ekonomiskt visar NIP dock tecken på stabilitet. År 2022 hade det svenska bolaget en omsättning på 82,3 miljoner kronor och ett rörelseresultat på 6,8 miljoner kronor, vilket markerar deras andra raka vinstår. NIP expanderar också internationellt, med verksamhet i Kina och Brasilien, och moderbolaget NIP Group Inc ansökte om börsnotering på Nasdaq i juni 2024.
Branschen behöver tid att etablera sig
Enligt Shahin Zarrabi, chef för Dreamhack, är krisen inte ett tecken på att esportens popularitet minskar. Tittarsiffrorna är fortsatt starka, men branschen kan ha varit för omogen i sin affärsstruktur. Han menar att de nuvarande ekonomiska svårigheterna kan tvinga esporten att utvecklas och bli mer hållbar. Frågan är nu hur aktörerna anpassar sig för att säkra en stabil framtid för svensk e-sport.
